Jag har skaffat mig en smärre ovana på senare tid. Annonser. Hela dagarna kollar jag igenom annonser efter intressanta och roliga prylar som jag oftast inte har råd med. Jag vet faktiskt inte varför det har blivit så, bara att jag lägger flera timmar om dagen på att läsa annonser. Det är inte bra alls. Den saken är helt säker. Nu har jag faktiskt hitta en hel del bra grejer på det här sättet. Vissa gånger till och med saker som jag sedan har lyckats sälja vidare till ett avsevärt högre pris än vad jag köpte dem för. Men ändå, det har blivit alldeles för mycket på senare tid så är det bara. Jag måste skära ner eller sluta upp helt. Kanske blir jag tvungen att säga upp mitt internetabonnemang, det lutar nästan åt det. Fast så kan jag ju inte göra heller. Jag får se till att låta bli annonserna bara.

Jag har lagt ner en förfärlig massa tid på att söka jobb i Stockholm genom åren. I nästan samtliga fall har mina ansträngningar gett utdelning relativt omgående. Allts behöver jag sannolikt inte oroa mig särskilt mycket när jag nu ska ge på den saken igen inom kort. Men av någon anledning känns det inte riktigt rätt. Förut har det varit kul att söka jobb. Jag har faktiskt gillat att springa på intervjuer och fina slipa mitt CV och skicka det till diverse företag jag varit intresserad av att jobba för. Varför vet jag inte men det känns som att jag tappat gnistan helt och hållet. Det är inget roligt längre. Allt känns bara mörkt, segt och träligt. Mörkt var ordet. Ett ogenomträngligt mörker har sänkt sig över mig och jag kan inte längre orientera mig. Förmodligen är det inte heller någon mening. Den tiden är förbi och vinden ser knappast ut att vända inom överskådlig tid.