Archive for February, 2012

Vissa borde inse sina begränsningar

Om en vecka är det återigen dags för företagsfest Solna. Jag kan dessvärre inte säga att jag ser framemot den här tillställningen. Visst jag gillar väl fester precis lika mycket som alla andra och dessutom är det gratis vin och sprit vilket aldrig är fel. Vad som stör mig är att företagets vd envisas med att låta sin tondöve son och dennes genomusla rockband stå för musiken på de här festerna. Det kanske låter småaktigt av mig att säga så här och vissa skulle säkert komma med argument som ”så farligt kan det väl ändå inte vara”. Jo, det kan det visst. Det är ren och skär plåga att lyssna på eländet och man kan ju hoppas för de stackars Guantanamofångarnas skull att förhörsledarna från den amerikanska militären aldrig får tag på något av bandets alster. För ingen bör utsättas för dylik tortyr. Mitt ända hopp att stå ut står till den något desperata lösningen att stoppa vad i öronen, ta på mig öronmuffar och hävdade att jag har trumhinneinflammation eller något i den stilen.

En tillfällig lösning

Jag vet att jag gör fel och att det de facto är skadlig för mig. Ändå kan jag inte låta bli. Låta bli att sitta böjd över datorn med näsan bara några centimeter från skärmen när jag arbetar. Det redan gett vissa smärtsamma efterverkningar. Jag har till exempel väldigt ont i ryggen och i nacken och det kan i princip bara bero på att jag envisas med denna knäppa arbetsställning. Men det är svårt att ändra på den saken. Jag har gjort så länge nu och det känns liksom som att jag gå upp i det jag gör och frammana ett bättre resultat om jag är fysiskt nära skärmen när jag arbetar. Förmodligen kommer det resulterar att jag blir puckelryggig eller något annat hemskt på äldre dagar. Men det får jag väl ta antar jag. Nu gäller det att göra någonting åt smärtan på en gång så att jag kan jobba vidare. En lösning är att jag käkar lite värktabletter och letar rätt på någon som är bra på massage Stockholm där jag bor och arbetar. Det borde funka, ett tag i varje fall.

Man måste ta lite egna initiativ ibland

Snart är det dags för firmafest. Den ska av någon outgrundlig anledning äga rum utomhus trots att det knappast är väder för sådant än på ett bra tag. Men det är inte mitt beslut, jag är bara en simpel hantlangare i det här sammanhanget (festordnandet) och jag gör så klart vad jag blir tillsagd. Alla i personal brukar hur som helst få i uppdrag att ordna någon del av festorganisationen så att säga. Mitt uppdrag i år är att skaffa fram ett rejält partytält vilket inte borde vara några problem enligt min mening. Jag tror även att jag tänker ta mig frihet att rekvirera ett antal bastanta gasolvärmare av något slag för det tror jag inte att någon annan har tänkt på. Det skulle bli synnerligen kallt utan sådana den saken är under alla omständigheter alldeles uppenbar. Ja, jag vill ju inte att mina kollegor fryser sedan gör jag det här även ett något fåfängt och egoistiskt skäl; jag känner mig inte snygg i vinterjacka vilket skulle behövas utan de här värmarna.

Lever jag i fel tid?

Ibland kan jag känna att jag lever i helt fel tid. Visserligen finns det bra saker i vår innevarande ålder, som seo hosting så klart, men vissa saker saknas onekligen. Det är inte lätt att vara revolutionär nu till exempel trots att det finns flera saker än någonsin att revoltera emot märkligt nog. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Allt känns bara så tomt och så ihåligt. Som om det inte finns någon egentlig mening med någonting alls. Jo. Det kan väl ändå inte bara vara jag som känner så här? Det kan bara inte vara möjligt. Jag hatar tiden jag lever i, det enda jag vill är att fly undan från den. Nu finns det ett sätt att göra det. Men jag fruktar att kostnaderna för att göra det är alldeles för höga. Jag har nämligen i varje fall en lina som håller mig förankrad med verkligheten nu, eller i varje fall ett litet tag till.

Ett uppsving för min privatekonomi

Jag ska sälja ungefär hälften av alla mina inbundna böcker på auktion har jag bestämt. Förhoppnings kommer den här försäljningen inbringa en hel del sköna slantar. Ärligt talat kan jag inte tänka mig något annat. Jag har nämligen ett flertal riktigt rara pjäser och samtliga är toppskick. Om allt går vägen kommer jag alltså komma i en ytterst gynnsam ekonomisk situation. Vilket inte skulle sitta fel direkt, jag har ju lidigt vissa finansiella svårigheter under det gångna året och det är väldigt skönt att den perioden äntligen börjar närma sig sitt slut. Jag är så trött på att snåla och vända på varenda krona, det står jag verkligen inte ut med längre. Den här gången tänker jag också investera den, förhoppnings anmärkningsvärda, vinsten i något vettigt som kan ge avkastning under många år framöver. Dessvärre vet jag inte riktigt vad det skulle vara än, men jag kommer säker på snitsigt vad det lider.