gridgrind.com

Vissa borde inse sina begränsningar

admin — Sat, 11 Feb 2012 18:43:46 +0000

Om en vecka är det återigen dags för företagsfest Solna. Jag kan dessvärre inte säga att jag ser framemot den här tillställningen. Visst jag gillar väl fester precis lika mycket som alla andra och dessutom är det gratis vin och sprit vilket aldrig är fel. Vad som stör mig är att företagets vd envisas med att låta sin tondöve son och dennes genomusla rockband stå för musiken på de här festerna. Det kanske låter småaktigt av mig att säga så här och vissa skulle säkert komma med argument som ”så farligt kan det väl ändå inte vara”. Jo, det kan det visst. Det är ren och skär plåga att lyssna på eländet och man kan ju hoppas för de stackars Guantanamofångarnas skull att förhörsledarna från den amerikanska militären aldrig får tag på något av bandets alster. För ingen bör utsättas för dylik tortyr. Mitt ända hopp att stå ut står till den något desperata lösningen att stoppa vad i öronen, ta på mig öronmuffar och hävdade att jag har trumhinneinflammation eller något i den stilen.

En tillfällig lösning

admin — Sat, 11 Feb 2012 11:23:43 +0000

Jag vet att jag gör fel och att det de facto är skadlig för mig. Ändå kan jag inte låta bli. Låta bli att sitta böjd över datorn med näsan bara några centimeter från skärmen när jag arbetar. Det redan gett vissa smärtsamma efterverkningar. Jag har till exempel väldigt ont i ryggen och i nacken och det kan i princip bara bero på att jag envisas med denna knäppa arbetsställning. Men det är svårt att ändra på den saken. Jag har gjort så länge nu och det känns liksom som att jag gå upp i det jag gör och frammana ett bättre resultat om jag är fysiskt nära skärmen när jag arbetar. Förmodligen kommer det resulterar att jag blir puckelryggig eller något annat hemskt på äldre dagar. Men det får jag väl ta antar jag. Nu gäller det att göra någonting åt smärtan på en gång så att jag kan jobba vidare. En lösning är att jag käkar lite värktabletter och letar rätt på någon som är bra på massage Stockholm där jag bor och arbetar. Det borde funka, ett tag i varje fall.

Man måste ta lite egna initiativ ibland

admin — Sat, 11 Feb 2012 02:42:01 +0000

Snart är det dags för firmafest. Den ska av någon outgrundlig anledning äga rum utomhus trots att det knappast är väder för sådant än på ett bra tag. Men det är inte mitt beslut, jag är bara en simpel hantlangare i det här sammanhanget (festordnandet) och jag gör så klart vad jag blir tillsagd. Alla i personal brukar hur som helst få i uppdrag att ordna någon del av festorganisationen så att säga. Mitt uppdrag i år är att skaffa fram ett rejält partytält vilket inte borde vara några problem enligt min mening. Jag tror även att jag tänker ta mig frihet att rekvirera ett antal bastanta gasolvärmare av något slag för det tror jag inte att någon annan har tänkt på. Det skulle bli synnerligen kallt utan sådana den saken är under alla omständigheter alldeles uppenbar. Ja, jag vill ju inte att mina kollegor fryser sedan gör jag det här även ett något fåfängt och egoistiskt skäl; jag känner mig inte snygg i vinterjacka vilket skulle behövas utan de här värmarna.

Lever jag i fel tid?

admin — Thu, 09 Feb 2012 07:46:06 +0000

Ibland kan jag känna att jag lever i helt fel tid. Visserligen finns det bra saker i vår innevarande ålder, som seo hosting så klart, men vissa saker saknas onekligen. Det är inte lätt att vara revolutionär nu till exempel trots att det finns flera saker än någonsin att revoltera emot märkligt nog. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Allt känns bara så tomt och så ihåligt. Som om det inte finns någon egentlig mening med någonting alls. Jo. Det kan väl ändå inte bara vara jag som känner så här? Det kan bara inte vara möjligt. Jag hatar tiden jag lever i, det enda jag vill är att fly undan från den. Nu finns det ett sätt att göra det. Men jag fruktar att kostnaderna för att göra det är alldeles för höga. Jag har nämligen i varje fall en lina som håller mig förankrad med verkligheten nu, eller i varje fall ett litet tag till.

Ett uppsving för min privatekonomi

admin — Wed, 01 Feb 2012 15:05:58 +0000

Jag ska sälja ungefär hälften av alla mina inbundna böcker på auktion har jag bestämt. Förhoppnings kommer den här försäljningen inbringa en hel del sköna slantar. Ärligt talat kan jag inte tänka mig något annat. Jag har nämligen ett flertal riktigt rara pjäser och samtliga är toppskick. Om allt går vägen kommer jag alltså komma i en ytterst gynnsam ekonomisk situation. Vilket inte skulle sitta fel direkt, jag har ju lidigt vissa finansiella svårigheter under det gångna året och det är väldigt skönt att den perioden äntligen börjar närma sig sitt slut. Jag är så trött på att snåla och vända på varenda krona, det står jag verkligen inte ut med längre. Den här gången tänker jag också investera den, förhoppnings anmärkningsvärda, vinsten i något vettigt som kan ge avkastning under många år framöver. Dessvärre vet jag inte riktigt vad det skulle vara än, men jag kommer säker på snitsigt vad det lider.

Jag måste skära ner lite på en sak

admin — Wed, 25 Jan 2012 09:28:28 +0000

Jag har skaffat mig en smärre ovana på senare tid. Annonser. Hela dagarna kollar jag igenom annonser efter intressanta och roliga prylar som jag oftast inte har råd med. Jag vet faktiskt inte varför det har blivit så, bara att jag lägger flera timmar om dagen på att läsa annonser. Det är inte bra alls. Den saken är helt säker. Nu har jag faktiskt hitta en hel del bra grejer på det här sättet. Vissa gånger till och med saker som jag sedan har lyckats sälja vidare till ett avsevärt högre pris än vad jag köpte dem för. Men ändå, det har blivit alldeles för mycket på senare tid så är det bara. Jag måste skära ner eller sluta upp helt. Kanske blir jag tvungen att säga upp mitt internetabonnemang, det lutar nästan åt det. Fast så kan jag ju inte göra heller. Jag får se till att låta bli annonserna bara.

Jag har tappar gnistan

admin — Fri, 20 Jan 2012 11:21:59 +0000

Jag har lagt ner en förfärlig massa tid på att söka jobb i Stockholm genom åren. I nästan samtliga fall har mina ansträngningar gett utdelning relativt omgående. Allts behöver jag sannolikt inte oroa mig särskilt mycket när jag nu ska ge på den saken igen inom kort. Men av någon anledning känns det inte riktigt rätt. Förut har det varit kul att söka jobb. Jag har faktiskt gillat att springa på intervjuer och fina slipa mitt CV och skicka det till diverse företag jag varit intresserad av att jobba för. Varför vet jag inte men det känns som att jag tappat gnistan helt och hållet. Det är inget roligt längre. Allt känns bara mörkt, segt och träligt. Mörkt var ordet. Ett ogenomträngligt mörker har sänkt sig över mig och jag kan inte längre orientera mig. Förmodligen är det inte heller någon mening. Den tiden är förbi och vinden ser knappast ut att vända inom överskådlig tid.

Man vet aldrig

admin — Sat, 26 Nov 2011 12:47:51 +0000

Jag är inte särskilt nojig av mig. Brukar inte vara det under normala omständigheter i varje fall. Men nu verkar den saken ha ändrats ganska så rejält. Jag börjar allt bli mer och mer av vad som dagligt brukar betecknas som en ”foliehatt”. Bland annat så har jag börjat misstänka att klimakteriet etc. inte är en normal process. Nej, jag tror att den är ligger någon slags konspiration bakom allt det där. Kanske är det någon som blandar en suspekt kemikalie i människors dricksvatten eller något i den stilen. Det kanske inte är det mest sannolika scenariot. Inte heller är det så jättesannolikt att det är scientologerna som på något mystiskt sätt bestämmer hur alla barnkläder ska se ut. Men det behöver ju inte betyda att det inte stämmer. Man kan aldrig vara säker, jag kan inte vara säker i varje fall. Hur skulle jag kunna vara det egentligen? I och för sig anser jag också man gör bäst i att ha en överlag kritisk inställning till det mesta. Det brukar bli bäst så, man slipper lurad så ofta etc.